0 - 3

Serieavslutning mot Munkedal på hemmaplan. Tyvärr inga poäng och heller inga mål framåt, men vem kan säga annat än att säsongen har varit väldigt bra och präglats av stora framsteg på många håll?

TBoIS spelade ganska aggressivt inledningsvis men hade svårt att hitta tillräcklig lugn och ro för att få till ett bra eget spel. Munkedal var laddade och har spelade fysiskt tillbaka och under lång tid stod matchen och vägde. Astrid Hansson i målet gjorde ett par fina räddningar i första halvlek och Munkedal var aningen vassare framåt och skapade fler heta chanser än TBoIS -  vilket också gav gästerna utdelning i den 25 minuten.

Ingen fara på taket, men TBoIS-tjejerna lyckades inte skapa de riktigt farliga chanserna för att få till en kvittering. Det blev halvlek och 0-1-underläge kändes inte orättvist men heller inte omöjligt att vända. I andra halvlek blev passningsspelet något bättre och stundtals spelas det 1-2-3-4 passningar i rad vilket ger laget möjlighet att flytta upp och komma närmare motståndarens mål innan den sista avgörande passningen/skottet skall sättas. Munkedal:arna jobbade dock hårt och stressade TBoIS att slå felpassningar – och då blev det att jaga boll igen.

Svettiga tröjor på många håll, och flera TBoIS-tjejer slet hårt trots onda knän och andra krämpor, och långsamt skapade de ett tryck mot Munkedal. Ibland – ja, ganska ofta faktiskt – är fotbollen dock inte rättvis och Munkedal kontrade in både ett och två mål i andra delen av seriespelets sista halvlek, trots att det var då TBoIS spelade som bäst, och unisont kämpade i varje duell. Som sagt: många svettiga tröjor i TBoIS-lägret vid slutsignalen – och då kan man inte vara missnöjd, även om resultatet inte blev vad de hoppats på på förhand.

Resultat i ungdomsfotboll ska ses långsiktigt, och tänk vilken säsong det varit! Många riktigt bra matchinsatser och gruppen har haft en stark, positiv utveckling. Minns, att det för mindre än ett år sedan var två lag som slogs ihop till en träningsgrupp med ett åldersspann på fyra år. Alla tjejer har verkligen varit fantastiska som bjudit till och tillsammans skapat ETT damjuniorlag (som förvisso spelar i  två serier).

Mycket svett, och några tårar, formar och bygger ett starkt lag, och det har gått ovanligt fort och smidigt. Laget är inte färdigbyggt eller färdigutvecklat på långa vägar, men utvecklingskurvan har goda förutsättningar att fortsätta att stiga brant efter ett så bra första år.

Ett godhjärtat gäng tjejer som har roligt tillsammans och vill bli bättre i fotboll – vilken tränare kan önska sig mer än så?

/Magnus Ring